Dalarna har en rad vackra och intressanta trädgårdar som skapats från 1600-talet till nutid.
Förmögna bergsmän och några av våra mest kända författare och konstnärer – och deras äkta makar – skapade trädgårdar inspirerade av renässans och barock, Arts & Crafts-rörelsen och nationalromantik. Många av dem väl underhållna, några kräver större inlevelseförmåga hos besökaren. Vilka väcker din nyfikenhet?
Kartan visar var trädgårdarna som beskrivs i följande avsnitt finns, och som du ser är de ganska utspridda. Att planera in ett par besök på resan till Fryksås och ett par på vägen hem rekommenderas därför. Kartan och informationen som ligger till grund för nedan kommer från Trädgårdar i Dalarna, och kartan är klickbar för en live-version med mer information.
De första sex trädgårdar som beksrivs kallas Bergsmännens trädgårdar. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och hade nära förbindelser med Europa och internationellt. Bergsmännen och deras familjer var jordbrukare som drev hyttor utanför Falun och därför kunde äga andelar i gruvan. Några blev förmögna nog att bygga ståtliga gårdar och inspirerades av kontinentens trädgårdsideal för att skapa praktfulla trädgårdar med både skönhet och nytta.
Den vackra gården har en omsorgsfullt renoverad barockträdgård från mitten av 1700-talet, med fruktträdgård och kryddträdgård anlagda i strikta kvarter och dammar för fisk längst ned i trädgården.
Gården har ett café, en restaurang, butik samt vandringsleder i området.
År 1739 gifte sig Carl von Linné med Sara Elisabeth Moraea på Svedens gård. Här finner man en återskapad 1700-talsträdgård med bland annat kulturväxter och medicinalväxter med anknytning till trakten samt bärbuskar.
Gården är klassad som byggnadsminne, nationellt Linnéminne och ingår i Världsarvet Faluns bergsmanslandskap.
Under sommaren kan du delta i en guidad visning i bröllopsstugan och trädgården.
Erik Axel Karlfeldt föddes i juli 1864 och växte upp på Tolvmansgården i Karlbo, men flyttade därifrån med sin familj 1885 då gården gick på exekutiv aktion. Gården kom åter i familjens ägo genom Karlfeldts son Sune, som restaurarade och utvecklade trädgården.
Gården har en traditionell trädgård och en lustgård, inspirerad av klosterträdgårdar och med såväl dekorativa perenner som krydd- och medicinalväxter. En springbrunn markerar mitten av de fyra kvarteren som delar in trädgården.
I mangårdsbyggnaden hittar du ett café.
Stugan är mest känd för Gustav Vasas besök i december 1520 som slutade med att han blev förrådd och tvingades att fly ut genom dasset. Den är också Sveriges näst äldsta museum och öppnade 1758.
Du kanske känner till Ornäsbjörken som på 1980-talet utsågs till riksträd och nu finns i alla kommuner i Sverige? Ornäsbjörkens blad signalerar vårens framsteg i landet än idag.
Gården har ett café samt Björkboden som visar Ornäsbjörkens historia.
Den engelska parken vid Stjärnsund påbörjades år 1799, och anlades då i anslutning till den formella herrgårdspark som redan fanns. Den nya, stora parken innehöll broar, dammar, källa, lusthus och kägelbana, som modet bjöd.
150 år senare börjar parken förfalla och idag finner du en park i törnrosasömn. Det finns ännu stora delar kvar och man kan ana hur parken en gång sett ut, men kanalerna har vuxit igen och systemet av gångar är delvis försvunnet.
I herrgården från 1700-talet hittar du både restaurang och café.
Herrgården i Kloster byggdes 1760 och omgavs då av en strikt och formell park med alléer och odlingar för nyttoväxter. I början av 1800-talet utökas Klosters verksamhet med ett plåtvalsverk och en storhetstid inleds. Den parken som då anläggs inspireras av de engelska romantiska stilidealen där kastanjer, pilar och hassel ger skugga åt sittplatser och naturlig flora som liljekonvaljer, orkidéer och ormbunkar. De många gångbroarna förbinds av broar som byggs över Klosterån
Efter många år i glömska har delar av Klosters herrgårdspark restaurerats och öppnats för besökare 2019.
Runt sekelskiftet återfinns ett antal av Sveriges mest kända konstnärer, författare och intellektuella i Dalarna, dit de sökt sig för att komma undan storstadens smuts och buller. Den lantliga idyllen hyllas och sekelskiftesmänniskan söker upplevelser i natur och trädgård. Trädgårdsidealet återgår till att vara det som människor skapat och stilen som efterliknar naturen tappar i popularitet.
År 1888 fick Carl och Karin Larsson huset Lilla Hyttnäs i Sundborn, av Karins far Adolf Bergöö. Lilla Hyttnäs blev Carl och Karins gemensamma konstprojekt, som över tid utmynnade i en modern och personlig arkitektur, och inredning. Karin och Carl skapade också en utomhusmiljö som var en del av hemmet. Den inspirerades av konst- och hantverksidealen i den engelska arts & crafts-rörelsen och av egna resor och vistelser i bl a Frankrike.
Trädgården är en upplevelse som en förlängning av huset och konstnärsparets liv.
Trädgården runt Carl-Larssongården är en del av Sundbornsbyn och gården är byggnadsminnesmärkt.
Stora Hyttnäs i Sundborn var under Stora Kopparbergets storhetstid på 1600-talet hem till förmögna bergsmän och plats för kopparhyttor..
Trädgården ligger vid vattnet, ett stenkast från Carl Larsson-gården. Den anlades av Henrika Linderdahl i slutet av 1800-talet, och är en prydnadsträgård efter tyskt mönster.
På våren blommar här klosterlijor och både röd och vit tibast. Här finns också ett av Sveriges äldsta äppelträd, Gubbäpplet, med anor från mitten på 1600-talet, stora perennrabatter och en köksträdgår med kulturarvsväxter.
Byggnader och trädgård har förklarats som byggnadsminne. sommaren håller Trädgårdscaféet öppet 12-16.
Erik Axel Karlfeldt, född i Avesta och Nobelpristagare i Litteratur, hade ett stort intresse för växter och trädgård, och när han köpte gården som fick namnet Sångs, anlitade han trädgårdsarkitekten Ester Claesson för att formge trädgården. Ester fullföljde sitt uppdrag och skapade en trädgård i tidens anda, inspirerad av Arts & Crafts-rörelsen.
Ester var vår första kvinnliga trädgårdsarkitekt, och hennes idéer att låta ”naturen råda” stämde väl
med Karlfeldts önskemål. Blomstersängar i raka linjer var viktiga, men också vilda ängar i mjuka former. I sluttningen anlades terrasser med värmande murar och en lustgård med porlande brunn anlades efter medeltida förebild. Lusthusets tillkomst, placerat i avskildhet, något upphöjt, fullbordade
verket.
De nuvarande ägarna förvaltar och vidareutvecklar arvet med komplettering av växtmaterial samt fina kompositioner i planteringarna. Gården är en privatbostad och allmänheten välkomnas vid särskilda evenemang, se hemsidan för aktuell information.
Dalarnas kanske mest genuina engelska trädgård från sekelskiftet återfinns på Hildasholm. Trädgården anlades av Hilda Pennington-Mellor, som vid bröllopet med Axel Munthe 1908 fick gården i morgongåva. Född och uppvuxen i England, kom Hilda från en stark Trädgårdstradition och hon införlivade många idéer och principer från hemlandet i sin nya trädgård.
Trädgården har en sekvens av trädgårdsrum, vart och ett med egen karaktär och tema. Några är fyllda av olika sorters blommor och andra innehåller figurklippta träd och häckväxter.
I caféet kan man köpa en kaffekorg att ta med sig ut i trädgården.
Gården är skyddad som byggnadsminne.
I centrala Mora, bredvid kyrkan, hittar du Zorngården. Huset stod klart 1910 och var en mötesplats och centrum för den tidens kulturpersonligheter. Carl och Karin Larsson var till exempel goda vänner med Anders och Emma Zorn och exempel på vännernas konst finns i bådas hus.
Utöver köksväxter och fruktträd, innehöll trädgården även rosor, bland annat den unika hybriden ”Emma Zorn”. I trädgården finns också en staty av Zorn.
Trädgården har enligt paret Zorns önskan bevarats och används delvis som på deras tid. Café Zorn är ett senare tillägg som du hittar i det gamla stallet, med fin utsikt över trädgården.
Zorn-museet och den fina butiken med både souvenirer och dalahantverk är väl värda ett besök.
Disponentvillan och parken tillhörande Grängesbergs gruvor stod färdig 1896. Den engelska parken innehåller en köksträdgård, fruktträdgård och en rhododendrondal – väldigt på modet när parken anlades.
Parken är ett populärt utflyktsmål och mycket av det som odlas här hittar du på menyn i serveringen, som erbjuder hembakat och enklare lunch året om.
Dalarna har en rad vackra och intressanta trädgårdar som skapats från 1600-talet till nutid.
Förmögna bergsmän och några av våra mest kända författare och konstnärer – och deras äkta makar – skapade trädgårdar inspirerade av renässans och barock, Arts & Crafts-rörelsen och nationalromantik. Många av dem väl underhållna, några kräver större inlevelseförmåga hos besökaren. Vilka väcker din nyfikenhet?
Kartan ovan visar var trädgårdarna som beskrivs i följande avsnitt finns, och som du ser är de ganska utspridda. Att planera in ett par besök på resan till Fryksås och ett par på vägen hem rekommenderas därför. All information som ligger till grund för nedan kommer från Trädgårdar i Dalarna, och kartan är klickbar för en live-version med mer information.
De första sex trädgårdar som beksrivs kallas Bergsmännens trädgårdar. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och hade nära förbindelser med Europa och internationellt. Bergsmännen och deras familjer var jordbrukare som drev hyttor utanför Falun och därför kunde äga andelar i gruvan. Några blev förmögna nog att bygga ståtliga gårdar och inspirerades av kontinentens trädgårdsideal för att skapa praktfulla trädgårdar med både skönhet och nytta.
Den vackra gården har en omsorgsfullt renoverad barockträdgård från mitten av 1700-talet, med fruktträdgård och kryddträdgård anlagda i strikta kvarter och dammar för fisk längst ned i trädgården.
Gården har ett café, en restaurang, butik samt vandringsleder i området.
Erik Axel Karlfeldt föddes i juli 1864 och växte upp på Tolvmansgården i Karlbo, men flyttade därifrån med sin familj 1885 då gården gick på exekutiv aktion. Gården kom åter i familjens ägo genom Karlfeldts son Sune, som restaurarade och utvecklade trädgården.
Gården har en traditionell trädgård och en lustgård, inspirerad av klosterträdgårdar och med såväl dekorativa perenner som krydd- och medicinalväxter. En springbrunn markerar mitten av de fyra kvarteren som delar in trädgården.
I mangårdsbyggnaden hittar du ett café.
År 1739 gifte sig Carl von Linné med Sara Elisabeth Moraea på Svedens gård. Här finner man en återskapad 1700-talsträdgård med bland annat kulturväxter och medicinalväxter med anknytning till trakten samt bärbuskar.
Gården är klassad som byggnadsminne, nationellt Linnéminne och ingår i Världsarvet Faluns bergsmanslandskap.
Under sommaren kan du delta i en guidad visning i bröllopsstugan och trädgården.
Stugan är mest känd för Gustav Vasas besök i december 1520 som slutade med att han blev förrådd och tvingades att fly ut genom dasset. Den är också Sveriges näst äldsta museum och öppnade 1758.
Du kanske känner till Ornäsbjörken som på 1980-talet utsågs till riksträd och nu finns i alla kommuner i Sverige? Ornäsbjörkens blad signalerar vårens framsteg i landet än idag.
Gården har ett café samt Björkboden som visar Ornäsbjörkens historia.
Den engelska parken vid Stjärnsund påbörjades år 1799, och anlades då i anslutning till den formella herrgårdspark som redan fanns. Den nya, stora parken innehöll broar, dammar, källa, lusthus och kägelbana, som modet bjöd.
150 år senare börjar parken förfalla och idag finner du en park i törnrosasömn. Det finns ännu stora delar kvar och man kan ana hur parken en gång sett ut, men kanalerna har vuxit igen och systemet av gångar är delvis försvunnet.
I herrgården från 1700-talet hittar du både restaurang och café.
Herrgården i Kloster byggdes 1760 och omgavs då av en strikt och formell park med alléer och odlingar för nyttoväxter. I början av 1800-talet utökas Klosters verksamhet med ett plåtvalsverk och en storhetstid inleds. Den parken som då anläggs inspireras av de engelska romantiska stilidealen där kastanjer, pilar och hassel ger skugga åt sittplatser och naturlig flora som liljekonvaljer, orkidéer och ormbunkar. De många gångbroarna förbinds av broar som byggs över Klosterån
Efter många år i glömska har delar av Klosters herrgårdspark restaurerats och öppnats för besökare 2019.
Runt sekelskiftet återfinns ett antal av Sveriges mest kända konstnärer, författare och intellektuella i Dalarna, dit de sökt sig för att komma undan storstadens smuts och buller. Den lantliga idyllen hyllas och sekelskiftesmänniskan söker upplevelser i natur och trädgård. Trädgårdsidealet återgår till att vara det som människor skapat och stilen som efterliknar naturen tappar i popularitet.
År 1888 fick Carl och Karin Larsson huset Lilla Hyttnäs i Sundborn, av Karins far Adolf Bergöö. Lilla Hyttnäs blev Carl och Karins gemensamma konstprojekt, som över tid utmynnade i en modern och personlig arkitektur, och inredning. Karin och Carl skapade också en utomhusmiljö som var en del av hemmet. Den inspirerades av konst- och hantverksidealen i den engelska arts & crafts-rörelsen och av egna resor och vistelser i bl a Frankrike.
Trädgården är en upplevelse som en förlängning av huset och konstnärsparets liv.
Trädgården runt Carl-Larssongården är en del av Sundbornsbyn och gården är byggnadsminnesmärkt.
Stora Hyttnäs i Sundborn var under Stora Kopparbergets storhetstid på 1600-talet hem till förmögna bergsmän och plats för kopparhyttor..
Trädgården ligger vid vattnet, ett stenkast från Carl Larsson-gården. Den anlades av Henrika Linderdahl i slutet av 1800-talet, och är en prydnadsträgård efter tyskt mönster.
På våren blommar här klosterlijor och både röd och vit tibast. Här finns också ett av Sveriges äldsta äppelträd, Gubbäpplet, med anor från mitten på 1600-talet, stora perennrabatter och en köksträdgår med kulturarvsväxter.
Byggnader och trädgård har förklarats som byggnadsminne. sommaren håller Trädgårdscaféet öppet 12-16.
Erik Axel Karlfeldt, född i Avesta och Nobelpristagare i Litteratur, hade ett stort intresse för växter och trädgård, och när han köpte gården som fick namnet Sångs, anlitade han trädgårdsarkitekten Ester Claesson för att formge trädgården. Ester fullföljde sitt uppdrag och skapade en trädgård i tidens anda, inspirerad av Arts & Crafts-rörelsen.
Ester var vår första kvinnliga trädgårdsarkitekt, och hennes idéer att låta ”naturen råda” stämde väl
med Karlfeldts önskemål. Blomstersängar i raka linjer var viktiga, men också vilda ängar i mjuka former. I sluttningen anlades terrasser med värmande murar och en lustgård med porlande brunn anlades efter medeltida förebild. Lusthusets tillkomst, placerat i avskildhet, något upphöjt, fullbordade
verket.
De nuvarande ägarna förvaltar och vidareutvecklar arvet med komplettering av växtmaterial samt fina kompositioner i planteringarna. Gården är en privatbostad och allmänheten välkomnas vid särskilda evenemang, se hemsidan för aktuell information.
Dalarnas kanske mest genuina engelska trädgård från sekelskiftet återfinns på Hildasholm. Trädgården anlades av Hilda Pennington-Mellor, som vid bröllopet med Axel Munthe 1908 fick gården i morgongåva. Född och uppvuxen i England, kom Hilda från en stark Trädgårdstradition och hon införlivade många idéer och principer från hemlandet i sin nya trädgård.
Trädgården har en sekvens av trädgårdsrum, vart och ett med egen karaktär och tema. Några är fyllda av olika sorters blommor och andra innehåller figurklippta träd och häckväxter.
I caféet kan man köpa en kaffekorg att ta med sig ut i trädgården.
Gården är skyddad som byggnadsminne.
I centrala Mora, bredvid kyrkan, hittar du Zorngården. Huset stod klart 1910 och var en mötesplats och centrum för den tidens kulturpersonligheter. Carl och Karin Larsson var till exempel goda vänner med Anders och Emma Zorn och exempel på vännernas konst finns i bådas hus.
Utöver köksväxter och fruktträd, innehöll trädgården även rosor, bland annat den unika hybriden ”Emma Zorn”. I trädgården finns också en staty av Zorn.
Trädgården har enligt paret Zorns önskan bevarats och används delvis som på deras tid. Café Zorn är ett senare tillägg som du hittar i det gamla stallet, med fin utsikt över trädgården.
Zorn-museet och den fina butiken med både souvenirer och dalahantverk är väl värda ett besök.
Disponentvillan och parken tillhörande Grängesbergs gruvor stod färdig 1896. Den engelska parken innehåller en köksträdgård, fruktträdgård och en rhododendrondal – väldigt på modet när parken anlades.
Parken är ett populärt utflyktsmål och mycket av det som odlas här hittar du på menyn i serveringen, som erbjuder hembakat och enklare lunch året om.
Den engelska parken vid Grängshammars bruk är den äldsta i Dalarna och anlades från 1785 som ett tillägg till den stramare barockträdgård som redan fanns. Parkenanläggningen stod färdig ett år in på det nya seklet.
Att Grängshammar var först ut, trots att bruket inte på något sätt var det största, kan bero på att bruksägarfamiljen Silverstråhle hade haft en stark relation till hovet i flera generationer. Kung Gustaf III var en stark anhängare av det nya trädgårdsidealet, och hade låtit anlägga Hagaparken norr om Stockholm.
Grängshammar är ett populärt besöksmål längs kulturslingan Silverringen och parken återinvigdes den 10 september 2023.
English